Charles Darwin Charles Robert Darwin föddes i Shrewsbury, Storbritannien den 12 februari 1809. Han var det femte barnet i en i en välmående engelsk socitetsfamilj. Han hade flera kända släktingar, bl a hans farfar Erasmus Darwin som var en framgångsrik läkare. Efter att Darwin slutat Shrewsbury school 1825 började han studera medicin på universitetet i Edinburgh. Han hoppade 1827 av den utbildningen och började studera till präst på Cambridgeuniversitetet. Där träffade han två män som skulle ha stor betydelse för hans framtid: Adam Sedgwick, geolog, och John Stevens Henslow, biolog. Henslow hjälpte inte bara till att bygga upp Darwins självförtroende utan lärde också sin elev att bli en minutiös och noggrann iakttagare av naturfenomen och samlare av prover från växt- och djurriket. Efter att ha tagit studenten 1831 fick den 22-årige Darwin, huvudsakligen p g a Henslows rekommendation, följa med på det engelska utforskarskeppet HMS Beagle som obetald biolog på en vetenskaplig expedition runt jorden. Resan på HMS Beagle Darwins jobb som biolog ombord på the Beagle gav honom tillfälle att observera de varierande geologiska formationerna man fann på olika kontinenter och öar på resan. Han lade också ner mycket tid på den stora mängden av fossiler och levande organismer som fanns. Han var väldigt imponerad av de stora effekter naturkrafterna hade när de formade jordens yta. Vid denna tid stödde de flesta geologer den så kallade katastrofteorin. Vilken bl a innebar att jorden hade flera gånger hade skapat nytt djur- och växtliv. Varje ny "omgång" av liv hade blivit förintat av en plötslig katastrof som t ex jordbävningar. Enligt denna teori hade den senaste katastrofen, syndafloden, förstört allt liv förutom det som räddats i Noaks ark. Resten kunde man bara finna som fossiler. Enligt dessa geologer blev varje art individuellt skapad. Detta gör att den är oföränderlig för all framtid. Katastrofteorin (inte den delen om att alla arter är individuellt skapade) blev utmanad av den engelska geologen sir Charles Lyell i hans bok "Principles of Geology". Lyell höll fast vid att jordens yta är under ständig förändring, resultatet av naturkrafternas arbete under långa perioder. Ombord på the Beagle, fann Darwin att många av hans egna observationer passade in i Lyells teori. Förutom det förstod han att några av han observationer av fossiler, växter och djur inte alls stämde med den av Lyell stödda teorin om att alla arter skulle vara oföränderliga. Han lade, t ex, märke till att vissa fossiler av utdöda arter hade stora likheter med nu levande arter i samma geologiska område. På Galápagos öarna vid Ecuadors kust hade han observerat att varje ö hade sin egna sort sköldpadda, härmfågel och fink. De varierande sorterna var mycket lika men det fanns skillnader i bl a färg, struktur och ätvanor. Båda dessa observationer lade grund till en fråga för Darwin. Denna fråga handlade om sammanhangen mellan dessa lika men ändå aningen olika arter. Tillbaka i England Efter återkomsten till England år 1836 började Darwin skriva ner sina idéer om att arterna kan förändras i hans "Notebooks on the Transmutation of Species". Darwins förklaring till hur organismer utvecklats hamnade i fokus för honom då han läste en skrift av den brittiska ekonomen Thomas Robert Malthus. Där förklaras det hur den mänskliga befolkningen hölls i balans. Han sade att varje ökning i tillgången av föda inte kunde likställas med befolkningsökningen. Det senare var man alltså tvungen att kontrollera med naturliga gränssättningar, som hungersnöd och sjukdomar, eller av vad som händer i samhället t ex krig. Darwin jämförde direkt Malthus argument med sina egna och djur och växter. År 1838 hade han kommit fram till en evolutionsteori genom naturligt urval. De följande två decennierna jobbade han på sin teori och på att antal andra historieprojekt. Eftersom han kom från en rik familj var han aldrig tvungen att ha någon inkomst, utan kunde ägna all sin tid åt forskningen. Han gifte sig år 1839 med sin kusin Emma Wedgwood och flyttade snart därefter till ett mindre gods, Down House, i Kent. Där fick han och hans fru tio barn, varav tre av dem dog som spädbarn. Darwins teori tillkännagavs först 1858 i en tidning, samtidig publicerades en ungefär likadan teori av den unga biologen Alfred Russel Wallace. Båda hade utan kunskap om den andres arbete alltså tagit fram en teori om naturligt urval. Darwins kompletta teori gavs ut 1859. Boken hette "the Origin of Species by Means of Natural Selection". Den kallades sedan ofta för "boken som skakade världen", boken blev slutsåld dagen den publicerades och gavs sedan ut i sex upplagor till. Kortversion av teorin om naturligt urval (mer information se nästa sida.) P g a av de befolkningsreduceringsfaktorer som Malthus beskrev måste de unga i varje ras kämpa hårt för sin överlevnad. De unga som överlever är då starkare än sina föregångare och dessa egenskaper för de vidare till nästa generation. På detta sätt är det alltid de individer som är starkast och bäst anpassade till sin miljö som överlever och varje generation kommer att förbättra sina överlevnadschanser. Denna gradvisa och alltid pågående process är källan till de olika arternas utveckling. Detta är bara en del av Darwins teorier, han sade också bl a att alla organismer har utvecklats från gemensamma förfäder. Reaktioner över teorin Reaktionerna mot "the Origin" var omedelbara. Vissa biologer ansåg att Darwin inte kunde bevisa sina teorier. Andra kritiserade Darwins variationskoncept, sade att han inte kunde förklara varken ursprunget till variationerna eller hur de var överförda från generation till generation. Detta argument kunde man inte svara på förrän i början på 1900-talet då man upptäckte genetiken. Faktum var att många vetenskapsmän fortsatte att kritisera teorierna i de följande 50 till 80 åren. Men de flesta publicerade "attackerna" mot Darwins idéer kom ändå inte från vetenskapsmän utan från präster och andra religiösa grupper. Tanken att allt levande hade utvecklats genom en naturlig process förnekade den speciella skapelsen av mänskligheten och placerade människorna på samma plan som djuren. Båda dessa idéer motstred den kristna uppfattningen. Senare år Darwin spenderade resten av sitt liv med att forska i aspekterna i de problem som uppkommit i och med publiceringen av "The Origin". Han senare böcker var detaljerade beskrivningar av saker som i "The Origin" bara hade tagits upp kort. På slutet blev hans arbete ändå erkänt av vissa andra vetenskapsmän och han blev invald i det brittiska "Royal Society" och den franska vetenskapsakademin. Han blev också hedrad genom att bli begravd i Westminster Abbey i London efter sin död den 19 april 1882. Naturligt urval Darwins teori om evolution genom naturligt urval är biologins viktigaste teori. Den förklarar enkelt och logiskt hur den mångfald livsyttringar som vi kan se omkring oss har uppstått, och ger en bakgrund mot vilken alla livsprocesser kan ses. Den måste tveklöst betraktas som biologins mest fundamentala (grundläggande) teori. Av den anledningen är det viktigt att förstå vad som egentligen menas med naturligt urval, eller, selektion. I enkel och komprimerad form kan man säga att det naturliga urvalet är den process varigenom vissa ärftliga anlag för vidare till kommande generationer i större mängd än andra ärftliga anlag. Teorin bygger på två egenskaper hos populationer av levande organismer. Den första är förekomsten av genetisk variation, dvs att individerna skiljer sig åt beträffande vilka gener de bär på. Den andra egenskapen är att fler ungar produceras än vad som kommer att nå fortplantningsduglig ålder. En del individer dör innan de hunnit fortplanta sig alls, andra kanske hinner uppnå hög ålder, men producerar färre ungar per fortplantningstillfälle än andra individer av samma livslängd. Under förutsättning att åtminstone en del av denna variation i fortplantningsframgång har en ärftlig bas, så leder dessa skillnader till att vissa gener blir talrikare i nästa generation än andra, konkurrerande gener - ett naturligt urval har ägt rum. Sådana gener, som på ett eller annat sätt får sina bärare att producera fler individer till kommande generationer, kommer av nödvändighet att öka i antal i populationen och under likartade förhållanden kommer de småningom att bli allmänt rådande. Skillnaden i fortplantningsframgång, och därav följande skillnader i den hastighet varmed generna förs vidare till kommande generationer, kan således ha olika orsaker. Det naturliga urvalet är alltså inte enbart - som det ofta framställs - En följd av olika individers olika överlevnad. Skillnader i kullstorlek, antal kullar per år, och förmågan att skydda och föda upp ungar är andra viktiga faktorer som påverkar fortplantningsframgången. Man brukar kalla en individs förmåga att producera avkomma, som når fortplantningsduglig ålder, individens fitness. Detta är uteslutande ett relativt mått. Man räknar nämligen individens avkommeproduktion i förhållande till andra individer. En individs fitness kan alltså fastställas först efter att den slutat att reproducera sig. Exemplet hussvalan: Antag att det i en population av hussvalor uppstår en förändring i arvsmassan, som gör dess bärare skickligare än andra hussvalor att t ex undvika lärkfalkar. Exakt vilken egenskap den nya genen ger sin bärare behöver vi inte bekymra oss om. När denna hussvala nu lever och fortplantar sig kommer det av dess avkomlingar en betydligt mindre andel att bli lärkfalksbyten. P g a detta kommer dessa avkomlingar att ge upphov till fler nya hussvalor, dvs det anlag som ger dess bärare skicklighet i att undvika lärkfalkar kommer att sprida sig i hussvalepopulationen. Sammanfattning Naturligt urval: Den process genom vilken individer med de lämpligaste anpassningarna till de rådande miljöförhållandena överlever och producerar mer avkomma. I den mån som de framgångsskapande egenskaperna är ärftliga kommer de därmed att bli allt oftare förekommande i en population.